Hur våra sinnen luras av vårt undermedvetna

Veckans artikel handlar om någonting väldigt intressant som ligger mig varmt om hjärtat. Nämligen hur mycket vi faktiskt påverkas av vårt undermedvetna. Specifikt i relation till varför så många tycker att vin smakar så gott.

Vin smakar ju gott!

Jag hör ganska ofta från de jag pratar med att smaken av exempelvis vin är något de är rädda för att sakna om de skulle sluta dricka. Då brukar jag ibland be dem fundera på hur de tror att deras tycke för vin uppstod, samt reflektera över vad de tyckte om smaken i början - innan de vant sig.

Att lära sig tycka om alkohol

Ger du ett barn en söt dryck, som läsk eller juice, så kommer de nästan per automatik att tycka om den. Detta eftersom det ligger biologiskt inprogrammerat i oss att föredra snabb och lättillgänglig energi. Men om ett barn skulle få för sig att testa en klunk rödvin, så skulle nog de allra flesta spotta ut det direkt - Till skillnad från socker så är alkohol ingenting vi människor automatiskt tycker om, utan det är någonting vi måste lära oss att gilla.

Med hjälp av våra sinnen har vi fått en extremt vass nedärvd förmåga att avgöra vad som är säkert för oss att äta eller dricka. När vi erbjuds någonting som vi inte testat innan så reagerar vi rent instinktivt genom att först titta och se om det ser aptitligt ut, sedan lukta för att till sist smaka.

Eftersom alkohol, exempelvis i form av överjästa druvor, inte är någonting nyttigt för oss, reagerar de allra flesta barn naturligt med att inte tycka om det. Vad är det då som får oss att ändå tillslut anpassa oss och att gå från att ogilla smaken till att tycka om den?

Troligen en blandning av faktorer, men det finns två fenomen som är viktiga att nämna här: Förvärvad smak (en. acquired taste) och exponeringseffekten (en. Mere exposure effect).

Uttrycket förvärvad smak är nog inte så vanligt förekommande i svenskan, men man skulle kunna beskriva det ungefär som att “vänja sig vid smaken”.

Exponeringseffekten är ett begrepp som myntades av den amerikanska psykologen Robert Zajonc på 60-talet. Han beskrev det som ett fenomen där människor tenderar att utveckla en smak för någonting bara för att de blir vana vid det, på grund av upprepad exponering.

Enkelt uttryckt kan man säga att man lär sig att gilla exempelvis vin på grund av att man dricker det tillräckligt många gånger.

Alkoholens dragningskraft

Men vad är då anledningen till att man dricker exempelvis vin upprepade gånger, trots att man inte egentligen tycker om smaken? En stor bidragande faktor är det samhälleliga/kulturella trycket att man ska tycka att det är gott (eftersom alla gör det). Man dricker helt enkelt för att passa in, vilket är en extremt stark mänsklig drivkraft.

En annan faktor är att det är spännande och förbjudet - någonting som bara de vuxna får göra. Därför blir det extra lockande för tonåringar och nästan som en övergångsrit in i vuxenlivet.

Utöver sociala aspekter så finns det fler anledningar till att man väljer att fortsätta att dricka. En av dessa är de upplevda effekterna, som beroende på vem man är som person kan te sig olika. Om man har en läggning mot att tycka om de fysiska effekterna alkohol ger i kroppen (utsöndring av dopamin, minskade hämningar, avtagande tankeförmåga, distansering och avdomning för att nämna några), så bidrar detta såklart till att man naturligare väljer att upprepa beteendet.

Det finns olika teorier kring anledningar till varför vissa människor är mer benägna att dras till alkohol: genetiska, miljöfaktorer, eller en kombination. Men det finns betydande forskningsunderlag som indikerar att just uppväxten spelar en stor roll för benägenheten att utveckla ett beroende. Uppväxten i allmänhet och hjärnans utveckling under de tidigare åren i synnerhet visar sig spela en viktig roll i det hela.

I studier på rhesusapor har man bland annat visat hur apor som tidigt separerats från sina mödrar fick lägre koncentration av 5-HIAA (Serotonin). Med andra ord fick dessa apor kroniska förändringar i sitt serotoninsystem (Suomis 1999), som är det viktigaste systemet vi har för att upprätthålla psykisk hälsa.

I en serie svenska studier har man visat att råttor som separerats från sina mödrar i 6h per dag, jämfört med en kontrollgrupp på 15 minuter per dag, drack avsevärt mycket mer alkohol på eget initiativ (Roman & Nylander, 2005). Ovan nämnda studier på rhesusapor visade liknande resultat på aporna när de erbjöds möjligheten att frivilligt dricka alkohol (Suomis 1999, 2005).

Hur psykologi påverkar vår upplevelse av smak

Men utöver allt detta så finns det en annan förklaring till varför vi tror att vi gillar smaken av exempelvis vin. Det har att göra med psykologiska effekter och vårt undermedvetna.

Det är nämligen så att skillnaden mellan vad vi uppfattar med våra sinnen och hur vi upplever någonting är större än man kan tro. Detta blir speciellt intressant när det kommer till exempelvis upplevd smak och njutning.

Hur priset påverkar upplevelsen

En fin flaska vin kommer ofta med en hel del förväntningar: Det ska smaka gott. Intressant nog avslöjar blinda smaktester hur mycket priset faktiskt styr smakupplevelsen. Goldstein et al. (2008) fann i en studie att människor ofta bedömde smaken på vin som överlägset bättre när de trodde att de var ett dyrare vin. Dessutom upplevdes ett billigt vin, märkt med ett högre pris, som att det smakade bättre än innan prisändringen.

Kraften i ett varumärke

Varumärken formar inte bara våra köpval, de förändrar faktiskt också vår smakupplevelse. Plassmann et al. (2008) fann i en studie att hjärnans njutningscentrum aktiverades mer när deltagarna trodde att de drack ett fint märke jämfört med ett generiskt, även när drycken var densamma.

Ordets makt

Konsten att beskriva en måltid gör mer än att väcka vår aptit. I sin bok Subliminal: How Your Unconscious Mind Rules Your Behavior från 2013, skriver författaren Mlodinow om hur lättpåverkad vår hjärna är - Bara genom att läsa en fin beskrivning av en maträtt förhöjs dess smak. Det handlar inte bara om ingredienserna eller tekniken utan det är framförallt berättelsen som spelar roll. Överväg dessa två beskrivningar av samma rätt:

"Grillad fisk serverad med ris."

"Kolgrillad lax från Atlanten med en glaze av brynt smör och citron, ackompanjerad av vilt basmatiris infunderad med aromatiska örter."

Vilken beskrivning lockar mest? Chansen är stor att den andra beskrivningen inte bara låter mer aptitlig, utan att rätten också faktiskt smakar godare.

Detta fenomen har studerats i en undersökning av menyer. En studie av Wansink et al. (2001) med titeln "Descriptive menu labels' effect on sales" fann att när rätter hade beskrivande namn ökade försäljningen med 27%, och maten bedömdes som smakrikare, även om receptet var exakt samma. Dessutom var gästerna mer benägna att återvända till restaurangen.

Detta är ett bevis på språkets kraft och dess påverkan på våra sinnen. Historien vi berättar om mat, eller alkohol för den delen, kan påtagligt förändra vår faktiska upplevelse av den!

Så nästa gång du snurrar vinglaset med 500-kronorsvinet, eller tar en sipp av den 50-åriga whiskyn, fundera på vad det är du faktiskt smakar - drycken eller dina förväntningar…

Avslutningsvis

Som du märker så ligger det en hel del dolt bakom vad man kan se som ett enkelt faktum, nämligen att man “gillar smaken av vin”. Betyder det här att man ska sluta gilla vin, eller att man faktiskt inte egentligen gillar det? Nej, självklart så är det helt upp till en själv hur man väljer att göra. Det viktigaste enligt mig är att man ökar sin medvetenhet och inte tar saker och ting för givet. Med ökad medvetenhet, insikt och kunskap följer möjligheten att göra bättre val, låt oss börja där!