En introduktion till ”Liminal Thinking” (del 2)
I min förra bloggpost skrev jag om vad begreppet “Liminal Thinking”, eller Tröskeltänkande innebär. Då tog jag också upp begreppet story och skrev om hur vi bygger hela vår världsbild mha stories. Men hur formas dessa egentligen?
Mängden information i världen runt omkring oss är så enorm att vi kan inte ta in och tolka mer än en bråkdel av den. För att lösa det problemet så är vår hjärna tvungen att göra väldigt många förenklingar och antaganden. På så vis reduceras en närmast oändlig mängd information till någonting som är hanterbart för oss. Bilden visar hur vi bygger vår representation av verkligheten. Med elefanten från förra bloggposten som exempel.
Det finns en gräns för hur mycket information vi kan ta in med hjälp av våra sinnen. Denna “bandbredd” har uppskattats till ungefär 11 miljoner bits/s för oss människor.1 Det kan låta som en stor siffra men är ändå bara en bråkdel av all tillgänglig information där ute. Fundera exempelvis på skillnaden mellan hur du uppfattar olika dofter jämfört med en hund.
Av den delmängd information våra sinnen kan ta in så är det bara en bråkdel som når vårt medvetande, i form av det vi väljer att fokusera på. Om du exempelvis letar efter ditt barn i en folksamling, så kommer du att medvetet bortse från alla personer över en viss längd och allt annat som du inte anser relevant för tillfället.
Men som det inte vore nog med det, utifrån den lilla lilla mängd information som faktiskt når vårt medvetande så gör vår hjärna förenklingar av det vi upplever för att göra mening av det. Allt detta sker automatiskt och är helt nödvändigt för att vi ska kunna fungera i vardagen. Vi bygger upp teorier baserat på det vi upplever, i kombination med vad vi redan tror oss känna till om verkligheten. Vi gör sedan bedömningar baserat på dessa teorier och drar slutsatser och ritar upp bilden över hur vi tror att det ser ut, i form av en story.
Ett exempel skulle kunna vara någons story om effektiviteten hos vissa alternativmedicinska metoder. Personen kanske har personlig erfarenhet av att använda en viss alternativ behandling, exempelvis akupunktur, och har upplevt lindring från någon typ av hälsoproblem genom denna behandling.
Individen kanske sedan börja fokuserat söka efter information om alternativmedicin, läsa artiklar och prata med praktiserande läkare. Denna information bearbetas och organiseras sedan, vilket bildar grunden för personens kunskap om alternativmedicin.
När individen fortsätter att lära sig och söka efter information om alternativmedicin kan de utveckla teorier och göra bedömningar om dess effektivitet. De kan också söka efter bekräftande bevis och ignorera motstridiga bevis. Denna kunskap och teorier, tillsammans med den personliga erfarenheten, bildar grunden för storyn att alternativmedicin kan vara en effektiv form av behandling.
Viktigt att notera att en story inte nödvändigtvis behöver vara osann, men däremot är det någonting man tror på utan att ifrågasätta sanningshalten eller ens vara medveten om att man tror eller tycker så. Med andra ord är det skillnad mellan story och fakta i den meningen att fakta per definition är sanning, medans story är någonting man tar för sant utan att ifrågasätta det.
Om vi tar ett annat exempel, den här gången relaterat till alkohol, så skulle det kunna vara storyn om att måttlig alkoholkonsumtion kan ha hälsofördelar. Säg att någon har personlig erfarenhet av att konsumera måttliga mängder alkohol och inte uppleva några negativa hälsoeffekter av detta. Denna personliga erfarenhet blir en källa till data.
Individen kanske sedan börja söka efter information om de potentiella hälsofördelarna med måttlig alkoholkonsumtion, läsa artiklar och lyssna på experters åsikter. Denna information bearbetas och organiseras sedan, vilket bildar grunden för individens kunskap i ämnet.
När personen fortsätter att lära sig och söka efter information kanske hen utvecklar teorier och gör bedömningar att måttlig alkoholkonsumtion kan förbättra hjärt- och kärlhälsan och minska risken för vissa sjukdomar. Denna kunskap, tillsammans med den personliga erfarenheten, bildar grunden för storyn att måttlig alkoholkonsumtion kan ha hälsofördelar.
Emellertid har många studier visat att överdrivet alkoholbruk kan leda till allvarliga hälsoproblem och att inte ens måttlig alkoholkonsumtion är nyttigt. Forskare bakom en artikel som publicerades i den erkända brittiska medicinska tidskriften The Lancet 2018, kom fram till att ingen mängd alkohol kan anses nyttigt. För att citera forskarnas slutsatser:
“We found that the risk of all-cause mortality, and of cancers specifically, rises with increasing levels of consumption, and the level of consumption that minimises health loss is zero.” 2
Trots detta är det fortfarande väldigt vanligt att man hör från läkare någonting i stil med att ett glas rödvin lite då och då är nyttigt för hjärtat.
Marcus
1 Gray, D. (2016). Liminal Thinking. Two Waves Books.
2 https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(18)31310-2/fulltext
