Om minnesluckor och hur man kan undvika dem

11 okt.

Skrivet av Marcus

Söndag morgon kl 6:20

Jag vaknar svettig i sängen med huvudvärk och orolig mage. Jag inser att dagen efter är ett faktum, men är tacksam för att klockan fortfarande inte hunnit bli så mycket än. Ångesten är vid det här laget mest kopplad till fysiska obehag, men jag vet att det jobbiga precis börjat. Jag tar en Iprén och somnar om.

Nästa gång jag öppnar ögonen har klockan blivit en timme senare. Nu ligger jag ensam i sängen och kan höra att resten av familjen redan gått upp. Huvudvärken har lagt sig något, men av erfarenhet vet jag att den inte kommer bedarra förrän i kväll.

Dessvärre har min medvetenhet om att jag inte minns hur jag kom i säng, eller ens timmarna innan dess börjat bli smärtsamt tydlig. Ångestnivån stiger allt eftersom de välkända tankarna svämmar över mig. “Varför gör jag såhär mot mig själv? Om jag bara tar mig igenom den här gången, så lovar jag att aldrig mer göra så jag känner såhär.” - Ett löfte jag ålagt (och brutit) många gånger tidigare.

Funderar på om jag kommer lyckas somna om ännu en gång. Kanske kommer jag må bättre nästa gång jag vaknar…

Trots att solen redan varit uppe ett par timmar och barnen stojar i rummet intill lyckas jag somna om en andra gång. Men den här gången dåsar jag bara till en halvtimme. Nu är ångesten total och ju mer tid som går, desto mindre verkar jag komma ihåg av gårdagen. Jag tänker att en dusch nog kommer att få mig att må bättre och stapplar ut ur sovrummet i riktning mot badrummet.

Duschen hjälper lite för stunden, men huvudet känns fortfarande som att det är fyllt av sirap och jag känner mig varm och nästan febrig i kroppen. Trots det lyckas jag ta mig i kragen och tränga bort tillräcklig mycket ångest för att kunna få på mig kläderna och ansluta mig till resten av familjen. Jag underhåller tanken på att det kanske inte var så farligt ändå. Att jag minns ganska mycket av gårdagen trots allt.

Så här tänker jag ända tills jag börjar prata med min fru. I samtalet märker jag direkt att bilden jag målat upp av de senare timmarna av gårdagen är minst sagt knapphändig. Jag försöker hålla god min och låtsas som att jag visst minns vad som hänt. Nu har ångesten i stället börjat komma i vågor och resten av dagen pendlar jag mellan en känsla av oro och panikångest.

Någon gång framåt kvällen har den värsta ångesten lagt sig och jag kan äntligen börja slappna av lite. Bilden jag fått fram av gårdagen, genom att försöka pussla ihop bitar av fragmenterade minnen, har blivit lite tydligare. Men allt hänger inte ihop. Det är som att lägga ett pussel där en tredjedel av bitarna fattas. Man får en bild över vad det föreställer, men går miste om viktiga detaljer. Ännu några bitar av mitt liv borta för alltid.

Hur minnen skapas

Modalmodellen är en av de mest förekommande modeller på hur vi skapar våra minnen. Enligt denna modell tas intryck från omvärlden in via våra sinnen, för att sedan tolkas och tillfälligt lagras i vårt sensoriska minne. Den information vi väljer att fokusera på förs sedan vidare till vårt korttidsminne, för att slutligen sparas ner i långtidsminnet om vi finner den tillräckligt värdefull. Där finns den kvar för att kunna hämtas upp vid ett senare tillfälle.

Modalmodellen - Hur vi lagrar våra minnen

Sensoriskt minne

Syftet med sensoriskt minne är att ta in information från omgivningen och bevara den tillräckligt länge för att uppfatta vad som händer. Information vi tar in via våra sinnen finns kvar i det sensoriska minnet under en väldigt kort period. Exempelvis om någon gör en cirkelformad rörelse med en ficklampa i ett mörkt rum, så kommer man att uppfatta det som en cirkel, trots att den består av flera sammansatta ljuspunkter. Anledningen till detta är att minnet av tidigare ljuspunkter ligger kvar i det sensoriska minnet.

Korttidsminne

Den del av den sensoriska informationen som man lägger fokus vid förs vidare till korttidsminnet. Beroende på hur viktig hjärnan uppfattar informationen så sparas den antingen i långtidsminnet, eller försvinner. Kapaciteten för korttidsminnet ser olika ut för olika personer, men tidsmässigt så ligger informationen kvar där i 10 till 15 sekunder om den inte underhålls genom upprepning.

Långtidsminne

I långtidsminnet kan information sparas på obestämd tid och kapaciteten är praktiskt taget obegränsad. Vilken information som sparas beror på en del olika faktorer. Exempelvis kan upprepning påverka lagringen till långtidsminnet. Eller om en händelse av någon anledning har en djupare påverkan på dig. Exempel på det senare kan vara om en större mängd dopamin utsöndras. Då kommer hjärnan att förknippa händelsen med någonting positivt och värt att komma ihåg. Det är så här vi har utvecklats för att minnas viktiga saker, som var det finns en källa till energirik mat, eller hur härligt det var senast man hade sex med någon.

Detta är värt att reflektera över eftersom det också är anledningen till att vi kan bli beroende av en drog som alkohol. Alla substanser eller handlingar som påverkar vårt belöningssystem (genom att det utsöndras dopamin) kan göra oss beroende. Om det primära syftet med detta system är att vi ska minnas saker, är det inte då lite ironiskt att alkohol får oss att tappa minnet? I fallet med mat och sex så bidrar dopamin-systemet till vår arts överlevnad, men i fallet med droger så är det snarare tvärt om. Vilken bluff!

Vad är minnesluckor?

Så kallade minnesluckor kan ske som ett resultat av att dricka alkohol och det finns några olika typer. Vilken man mest sannolikt drabbas av beror till stor del på mängden alkohol man dricker men också hur snabbt promillehalten i blodet stiger. Även genetiska faktorer, samt huruvida man tidigare drabbats av en minneslucka eller inte, spelar in.

Olika typer av minnesluckor

Cocktailparty-minne

Den mildaste typen av minneslucka kallas ibland för “cocktailparty-minne”. Ett sådant karakteriseras av svårighet att minnas exempelvis i detalj vad man pratat om, eller hur någon såg ut. Detta kan ske typiskt efter bara en eller två drinkar.

Fragmenterat minne eller “brownout”

Nästa steg är en fragmenterad minneslucka, eller en så kallad “brownout”. Dessa karakteriseras av att delar av händelser man varit med om försvunnit ur minnet, men att man, om man blir påmind, kan återkalla dem. Den här typer av minnesluckor är betydligt vanligare än fullständiga blackouts.

En bloc minneslucka eller “blackout”

En bloc -minneslucka kallas den typen av minneslucka som de flesta nog tänker på när man pratar om att ha haft en “blackout”. En blackout innebär inte, som vissa tror att man somnar, utan att hela eller delar av händelser inte går att komma ihåg alls. Inte ens om någon annan försöker hjälpa en att minnas.

Kvinnor löper högre risk än män

Studier har visat att kvinnor löper högre risk att drabbas av minnesluckor än män. Inte enbart pga fysiologiska skillnader i exempelvis ämnesomsättning, kroppsvikt eller mängd kroppsfett. Utan även studier där detta tagits hänsyn till, visar på att kvinnor har större risk för att drabbas. Däremot verkar kvinnor vara mer benägna att ändra sina alkoholvanor efter att de drabbats av en minneslucka än vad män är.

Man har också kunnat påvisa att personer som tidigare drabbats av en minneslucka har större risk att drabbas igen. Men det går inte att dra någon slutsats om det enbart beror på genetiska faktorer.

Vad händer i hjärnan

Alkohol påverkar alla delar i lagringsprocessen, men har störst inverkan på vår förmåga att överföra information från korttidsminnet till långtidsminnet. Flertalet studier som gjorts visar på att vi under berusning kan återkalla minnen från korttidsminnet. Vi kan även återkalla minnen ur långtidsminnet om de skapades innan alkoholintaget. Dock får vi problem att återkalla sådant som hänt under tiden vi var berusade. Ett fenomen som kallas anterograd amnesi.

Detta beror på att alkohol har en stor påverkan på hippocampus, som är den del i hjärnan som ansvarar för att konsolidera och överföra information från korttidsminnet till långtidsminnet. Hippocampus fungerar som en kommunikationscentral mellan olika områden i hjärnan och är otroligt viktig för vår förmåga att skapa minnen. Alkohol påverkar Hippocampus framförallt på två sätt. Dels genom att hämma funktionen av så kallade pyramidala nervceller och dels genom att negativt påverka nervcellernas förmåga till så kallad long–term potentiation (LTP). LTP är en förmåga hos nervceller att etablera långvarig känslighet till vissa signaler från andra celler.

Men det är inte bara påverkan på hippocampus som försämrar vår förmåga att lagra minnen. Även frontalloberna skadas av kronisk alkoholkonsumtion, vilket praktiskt taget resulterar i att hjärnan krymper. Frontalloberna är viktiga för vår förmåga att planera, fatta beslut, kontrollera våra impulser samt skapa minnen.

Är minnesluckor farligt?

Om minnesluckor är farligt eller inte är svårt att hitta ett entydigt svar på. Vad som dock kan sägas är att alkoholens inverkan på vår hjärna är minst sagt skadlig. Otaliga studier har gjorts som visar att alkohol påverkar våra hjärnor negativt på flera olika sätt. Somliga mer allvarliga och bestående än andra.

Dessutom indikerar ett ökat antal minnesluckor på en högre grad av alkoholbrukssyndrom. Det är även en riskfaktor för att i framtiden utveckla en allvarlig grad av ett sådant. Med andra ord så bör man ta minnesluckor på allvar och som ett tecken på att man dricker för mycket.

Om du vill veta mer om alkoholens inverkan på hjärnan och kroppen så kan jag verkligen rekommendera det här avsnittet av podcasten Huberman Lab.

Hur man undviker minnesluckor

Det bästa sättet att undvika minnesluckor är såklart att inte dricka alls. För mig har det här varit en av de största gåvorna med att sluta dricka. Förutom att slippa bakfylla, hjärnskador eller panikångestattacker så uppskattar jag väldigt mycket att komma ihåg mina upplevelser. Inte bara för att slippa ångesten dagen efter, utan också för att det verkligen känns bra i hjärtat att inte missa delar av livet.

Med det sagt så finns det lite saker man kan göra för att undvika, eller i alla fall minska risken för minnesluckor.

Drick inte för mycket för snabbt (undvik exempelvis att halsa).
Drick varannan vatten, eller varannan alkoholfritt.
Drick inte på tom mage.
Håll dig till drycker med lite lägre alkoholhalt.

Följ mig på Facebook

Om du tyckte att detta var intressant så får du gärna följa Coaching Sweden’s Facebooksida!

Anmäl dig till nyhetsbrevet

Är du intresserad av att läsa mer av mig i framtiden, eller av mina tjänster som coach så anmäl dig till mitt nyhetsbrev. Där kommer jag att dela med mig av nyheter, relevant information samt reflektioner och historier från mitt eget liv.