Innan jag blev alkoholfri var jag i ett tillstånd av ständig kognitiv dissonans - Jag både ville dricka och inte, på samma gång. Jag kände mig som delad i två delar. Baksmällorna började bli jobbigare och ångesten verkade komma även när jag inte druckit så mycket.
När barnen kom in i mitt liv började min relation till alkohol passa in sämre med den riktning jag var på väg åt. Det är en sak att gå ut och festa varje helg när alla andra gör detsamma. Men med barn i bilden började den delen av livet förändras, vilket jag hade svårt att acceptera. Jag ville fortfarande ha kul, koppla av och kunna "vara mig själv". Men det enda sättet jag visste hur var genom att dricka. När helgen kom försökte jag göra upp planer så gott jag kunde för att hitta en anledning att dricka. Att få dricka alkohol blev anledningen till att vara social.
Jag såg fram emot fredagsölen på jobbet och kände mig upprymd och glad över att åka hem på eftermiddagen för att fira av helgen med ett glas eller två. Men snacket i mitt huvud började bli mer och mer påträngande. "Åh! Bara en till, du har ju bara druckit fyra (eller fem, eller sex)”.
Ibland drack jag i smyg när min fru hade gått och lagt sig. Inte galna mängder, kanske en klunk här eller ett glas där, men jag började känna att jag inte var på väg mot ett bra ställe.
Eller när jag kom hem sent från en middagsbjudning och kände att jag inte hade fått nog, kunde jag ta en whisky innan jag gick och la mig. Till en början bara då och då, men så småningom blev det regel snarare än undantag.
Jag började införa restriktioner som att ta en nykter kväll dagen efter, för att visa mig själv att jag faktiskt hade kontroll. Jag ville kontrollera alkholen och testade många olika sätt. Räkna kapsyler genom att spara dem i fickan eller använda en app för att hålla reda på min promillenivå. Ibland lyckas jag, men oftast gav jag upp efter det fjärde eller femte glaset...
Allt detta förändrades när jag tog ett beslut - Att bli nyfiken. Jag frågade mig själv vad mer som var möjligt för mig. Missade jag något viktigt i livet genom att hålla fast vid min alkoholvana? Genom This Naked Mind lärde jag mig att ifrågasätta vad det var jag trodde alkohol egentligen gav mig. Tillslut insåg jag hur lurad jag varit och hur många andra som befinner sig i samma sits jag var i.
Nu är mitt mål att hjälpa andra att bli fria och nå sin fulla potential i livet. Att sluta dricka är inte slutstationen, det är början. Början på din resa att upptäcka vem du egentligen är, innerst inne.
Så ta dig an denna utmaning, inte för att du måste, utan för att du vill. Anta den med ett öppet och nyfiket sinne, redo att ifrågasätta allt du lärt dig om hur du själv och världen runtomkring dig fungerar. Du kommer inte att ångra dig och en dag kanske du ser tillbaka på det här ögonblicket och tackar dig själv för att du vågade ta steget.
Vill du prata med mig direkt och höra mer om hur jag kan hjälpa dig, boka in ett kostnadsfritt introduktions-samtal och ta första steget mot att hitta ditt sanna jag.
Företaget bakom This Naked Mind -metodiken visste att den här metoden fungerar. Men för att verkligen få en uppfattning om hur bra, lät man göra en oberoende rapport som nyligen kommit ut. I rapporten visar man bl.a. på följande statistik:
Ladda hem PDF-dokumentet här